Reflektioner från spelbutiken

 

Var nyss nere hos det lokala spelombudet och köpte snus och jag lämnade butiken med lite lätt illamående. Jag har absolut inte svårt att vistas i sådana miljöer. Trav, odds och liknande har ju inte varit min stora grej även om jag har spelat på det också. Nej det är snarare för den stabila kärna på medelålders gubbar som verkar bo framför ATG Live-kanalen. De sitter verkligen alltid där. Om de inte är på puben vägg i vägg och dricker öl då. Jag kritiserar inte hur någon lever sina liv, det är upp till var och en att bestämma. En del av dem kanske till och med vinner på spel. Men även om de gör det så undrar jag vad det är för jävla liv man lever.

Det värsta med när jag spelade som mest var nog inte pengarna jag spelade bort utan hur jag mentalt gick in och levde för något som inte tillhör det verkliga livet. Som om det vore viktigare att jag drog in den där stegen i den där jättepotten än att mina nära och kära mår bra. Man får perspektiv på saker när man slutar spela och även om jag saknar det något fruktansvärt (det var grymt nära att jag spelade på Oddset, när jag hade tänkt spendera söndagseftermiddagen med europeisk toppfotboll kan man ju öka spänningen lite) är jag ändå väldigt glad av att vara spelfri.

Jag har tvivlat på mig själv många gånger om jag verkligen kan sluta spela. Ibland vet jag inte om jag ens vill göra det. Men jag måste ha tron på att det går att förändra ett beteende och att ingenting är omöjligt om man verkligen har viljan. Det är min farsa och hans pensionerade astmatiker till vän levande bevis på som idag tog sig igenom Warszawa Marathon. Grattis till bedriften och tack för inspiriationen!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *